That is just the way it was. Nothing could be better. And nothing ever was.

Jag vill verkligen skriva blogg. Jag satte mig här, satte på den enda musiken jag verkligen kan skriva till utan att bli distraherad (Coldplay), lyssnade intensivt i några sekunder på den underbara låten Glass Of Water och sen... Kom jag på att jag inte har den blekaste aning vad jag ska skriva. Jag skulle ville skriva vad jag tänker på, men jag vet inte; jag tänker på så himla mycket. En massa olika, random tankar, om alla möjliga olika, random saker. Har ingen aning om vart jag ska börja. Jag antar att det är därför jag vill skriva egentligen, från första början; för att jag vill sortera ut allting som pågår i mitt huvud. Känns som att funderingar bara far förbi utan att få fäste någonstans. Det brukar bli så, när jag är lycklig - eller livrädd. Det beror lite på.

Lycklig och livrädd går visserligen ihop mer än man tror.

Men jag säger som rubriken; det bara var såhär. Inget kunde vara bättre. Inget någonsin var.

Sincerely Yours,

None

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0