hyperaktivitet

Jag såg på En Liftares Guide Till Galaxen igår och så i slutet, när han huvudpersonen (Arthur?) och han snubben som designade Norge (vadhannuänhette) diskuterade typ att vara lycklig och att veta allt och blöh, så säger Norge-snubben; "I'd much rather be happy than right, wouldn't you?", typ och jag ba homg, det definerar typ hela min tro! För... Jag är kristen för att det passar mig, för att det gör mig lycklig (och ja, för att jag tror på Gud och på att Jesus dog för mänsklighetens skull och blöh). Och sedan räcker det för mig. Det räcker. Och då spelar det ingen roll om det visar sig att jag har fel när jag har dött, då är jag död liksom och om det skulle visa sig att jag föds igen - ofta jag då kommer ihåg att jag trodde på Gud här och om det bara tar slut och allt blir svart - då är det inte direkt möjligt att bli besviken, aight? I'd much rather be happy than right. Jag är hellre lycklig och lever ett liv med Gud och riskerar att ha fel, än att verkligen få reda på att jag eventuellt kanske har fel och får leva med att allt tar slut när jag dör liksom. För jag kommer att dö, det gör vi alla, it's kind of inevitable (visst älskar man att lära sig engelska ord och verkligen förstå dem?!).

Men men, I'll leave it at that, jag ska återvända till att se på TV eller läsa HP1 (imorgon eller på lördag ska jag eventuellt köpa tvåan också) :D

God bless you sweethearts :*,