hyperaktivitet

Defination av irritationsmoment: när man äntligen får för sig att sätta sig vid datorn och logga in på MSN, vägrar datorn samarbeta med en. Och när datorn sedan, efter en jeffla lång tid, börjar samarbeta med en, har ens Tvilling, som är den enda anledningen man loggar in på MSN alls, redan gått och lagt sig. Otroligt störande. Otroligt. Jag saknar dig, jag hatar min dator just nu. <///3 Blöh. *emo*

Idag är jag glad. Ganska udda, med tanke på att onsdagar är Soul Rape Day (den förjävligaste dagen på hela veckan), men jag har äntligen nått en konstruktiv slutsats. Det här, det här sjuka med Honom, det måste ta slut nu. Jag insåg idag hur bräckligt det är. Hur mycket en endaste sekund kan... Förändra, allting. Och jag insåg att jag varken är villig att eller tänker leva ett liv där Han kan sådant.
Jag är också ledsen över det, självklart. Jag inser hur mycket jag fortfarande måste jobba med mig själv. Att jag inte ens kunde göra nånting åt det. Det är så... Sorgligt, och det gör mig ännu mer ledsen att veta, att jag aldrig ens kom i närheten av att försöka överkomma det. Men jag vet nu. Jag vet hur svårt det är. Jag har lärt mig, förhoppningsvis, tills nästa gång. Som förhoppningsvis blir mer lyckad.

Jag kan inte skjuta upp det här för alltid, men för tillfället väntar jag hellre. Nästa gång. Jag gillar hur de orden låter. Nästa gång, och det ligger en liten trygghet i att det äntligen inte verkar helt omöjligt.

Sincerely Yours,